Igår började den veckolånga backanal i Visby som i folkmun kallas ”Stockholmsveckan”. Detta innebär att tusentals ungdomar äntligen får tömma besparingskontot för att ta del i den fascinerande lockcharader där Person A låtsas vara rik och Person B låtsas tro på det och ingen törs ifrågasätta något, av rädsla för att själv bli avslöjad som en vanlig knegare.
Men denna statuskonsumtion, som ekonomen Thorstein Veblen beskrev i boken ”The theory of the leisure class” redan på slutet av 1800-talet, kräver ständig uppdatering.
Krogarna har sedan ett par år förbjudit sprutandet av champagne eftersom de då kan förlora utskänkningstillståndet, och att ”vaska” skumpan – att beställa en flaska och be servitrisen hälla ut den ivasken för att visa att man har råd – ses även det som passé.
Den nya trenden i samhällets aspirerande mellanskikt, får jag berättat för mig från ögonvittnen i Visby, är istället ”traskning”. Traskning går ut på att beställa en flaska champagne, men så snart man får in den till bordet så lämnar man den där och traskar därifrån – för att visa att man har råd.
Och det får man ge dem: deras uppfinningsrikedom är så oerhört mycket mer imponerande än den rent monetära.
